Tanke nr 326: Absurditeter


Från krig, till krig, till krig: Hälsade på hos Will, Zach och Mr Tom i natt. Hade nästan glömt dem. Brukar fundera över om karaktärer i böcker kan göra andra val, få nya chanser om jag läser om boken, men med Magorian vet jag om att det kommer att gå bra fast det verkar gå illa istället för tvärtom. 

Jag har fastnat i leran, i dammet, i det absurda. Via 200-talets Rom och dess militärbaracker, östfrontens fastfrusna lik och hjältar som klättrar uppför lodräta bergsväggar, till djungelkvisslor, gegga och engelsk landsbyggd inklusive mörkläggningsgardiner, till att just ha sett bombflyg och sjukhussängar, svett och vansinne. Catch-22 var förbannat bra som film. Det är den som bok också.

***

Blev just uppringd av K som hade ett knyte som knirkade lite. Sötebebis. Snart kommer det en bild till :). Där kom den!

Kommentarer